Kylning av produktionsprocesser med luftbefuktning

I industrilokaler är det inte ovanligt att rumstemperaturen på sommaren stiger till 25–30 °C, även om utetemperaturen bara är 20 °C. Temperaturökningen inomhus beror på värmetillförseln, dels från solens strålar, dels från värmeavgivning från maskinerna i lokalen.Temperaturökningen ger problem, både vad gäller arbetsmiljön och styrningen av luftfuktigheten i lokalen.

Luftbefuktning som energibesparande tilläggsfunktion till vanlig ventilation

Evaporativ kylning är ett grönt och energisnålt kylningskoncept som i själv inte är någon ny uppfinning. Det är ett naturfenomen som alltid har funnits och som används till exempel i träindustrin och i trädgårdsbranschen. Här används evaporativ kylning mest för befuktningens skull, men på senare år har konceptet fått en allt större användning inom en rad andra branscher tack vare de stora energibesparingarna som tekniken möjliggör. Evaporativ kylning har sänkt Jydsk Aluminium Industris elförbrukning för kylning med 90 %, den säkerställer att produkttoleranserna upprätthålls hos Terma och ger RPC Superfos en årlig kostnadsbesparing på motsvarande 1 000 MWh. De korta återbetalningstiderna och de stora energibesparingarna gör evaporativ kylning till ett grönt komplement till traditionell ventilation.

Bara ventilation räcker inte – luften blir för torr

Luftfuktigheten i produktionslokalerna bör ligga på 50–55 % RF konstant för att människor och maskiner ska må så bra som möjligt. Med utsugning eller ventilation i lokalerna byts luften i rummet ut mot uteluft. Om uteluften exempelvis är 20 °C och den relativa luftfuktigheten ute är 50 %, kommer en temperaturhöjning i lokalen till exempelvis 28 °C göra att den relativa luftfuktigheten sjunker till ca 31 %, vilket gör att luften blir allt för torr. På vintern kan luftfuktigheten sjunka till en så kritiskt låg nivå som 7 %. Det är inte ett bra inneklimat, vare sig för människor, maskiner eller produkter.

Genom att aktivt tillföra en fin vattendimma till luften i en lokal kan du återskapa ett bra inneklimat med rätt luftfuktighet, och samtidigt kan du uppnå en betydande temperatursänkning i lokalen.

Hur fungerar kylning med vattenförångning?

Evaporation betyder förångning, och vid evaporativ kylning använder man sig av förångning av vatten. Den evaporativa kylningen uppnås med hjälp av högtrycksbefuktning från Condair. Här är det dysor som finfördelar vattnet i mycket små droppar, som snabbt tas upp av luften. Vid finfördelning och förångning av kallt vatten tas energi i form av värme från luften. Mer exakt ger förångningen av vattendropparna en kyleffekt på 0,68 kWh per liter förångat vatten. Detta gör att lufttemperaturen sjunker, och samtidigt stiger den relativa luftfuktigheten till den önskade nivån för produktionen och medarbetarna. På så sätt har befuktningen av luften en kylande effekt – och resultatet är ett markant förbättrat inneklimat.

Olika befuktningsmetoder och kyleffekt

Det är stor skillnad på energiförbrukning och kyleffekt vid olika befuktningsmetoder. Det finns flera tekniker för att tillföra fukt till luften – högtrycksbefuktning, ångbefuktning och tryckluftsbefuktning. Av dessa ger högtrycksbefuktning i regel den största energibesparingen för kylning. Om man istället använder befuktning med ånga på sommaren så får detta motsatt effekt: temperaturen i lokalen stiger ytterligare. I varje enskilt fall måste befuktningsanläggningen dimensioneras och befuktningsbehovet ska beräknas för hela året beroende på de aktuella ventilations-, värme- och eventuella återvinningsförhållandena, samt naturligtvis beroende på de önskade temperatur- och fuktförhållandena.

Hur kan du då omsätta denna kunskap om energibesparingar med evaporativ kylning till din produktion eller nästa byggprojekt? Kontakta Ib här och få gratis rådgivning.

         

Författare: Ib Kjærside, Sales Manager
Condair AB