Publicerad: feb 2010 |  PLoS Biol 8(2): e1000316. doi:10.1371/journal.pbio.1000316

Absolut luftfuktighet och säsongsbetingade influensautbrott i det kontinentala USA

Shaman J et al.


Sammanfattning

Förekomsten av influensa A är som högst under vintern i tempererade områden. Orsaken bakom säsongsvariationerna av influensasmitta är av intresse för folkhälsan och den grundläggande forskningen, men man vet inte mycket om den.

Studier visar att relativ fuktighet (RF) påverkar både influensavirussmitta (IVT – influenza virus transmission) och influensavirusöverlevnad (IVS – influenza virus survival). Författarna analyserade dessa data på nytt för att undersöka förhållandet mellan absolut luftfuktighet (AH) utomhus och IVT och IVS. De observerade att absolut luftfuktighet (AH) påverkar både smitteffektiviteten och IVS mer signifikant än relativ luftfuktighet.

”I tempererade områden har både utomhus- och inomhus-AH en stark säsongcykel som minskar på vintern. Denna säsongcykel överensstämmer med en vintertidsökning av IVS och IVT och kan förklara säsongsvariationerna hos influensa”.

Genom att överväga den dagliga negativa avvikelsen av AH från det fleråriga dagliga genomsnittet i USA modellerade författarna överskottsfrekvensen av ”Lunginflammation och influensa” (L&I) med hjälp av en klassisk SIRS-modell (mottaglig (Susceptible) – infekterad (Infected) – resistent (Resistant) – återigen mottaglig (Re-Susceptible)). Negativa avvikelser kan vanligtvis observeras under de fyra veckorna innan influensaepidemin bryter ut. Simuleringen av årliga kurvor för genomsnittligt dagligt överskott av L&I-dödlighet matchade observerade statistiska data väl.

Författarna antyder att med negativa avvikelsedata för utomhus-AH kan kortfristiga probabilistiska prognoser för epidemisk influensa utvecklas.

Tillbaka till hälsoartiklarna 


Läkarens uttalande..

av Dr.med. Walter Hugentobler

Den här undersökningen visar att låg absolut luftfuktighet utomhus visat sig vara en pålitlig prognosparameter för utbrott av säsongsmässiga influensaepidemier.

Men eftersom direkt eller indirekt kontakt, fysisk eller med ”luftdelning”, är en absolut förutsättning för mikrobiell överföring, och detta sker till stor del inomhus, skulle det resultera i att det är luftfuktigheten inomhus snarare än utomhus som skulle vara den främsta orsaksfaktorn bakom spridning av influensa.

När utomhusluft med låg absolut luftfuktighet släpps in i en byggnad och värms upp, sjunker den relativa luftfuktigheten inomhus.

Vi kan inte göra något åt låg luftfuktighet utomhus men vi kan påverka luftfuktighetsnivåerna i byggnader genom att använda hygieniska luftfuktarsystem. I en värld av byggnader vilkas interna luftfuktighet upprätthålls på ett optimalt sätt skulle influensaepidemier vara starkt begränsade, om inte eliminerade. Influensa och vanlig förkylning skulle inte längre förknippas med de olika årstidernas höga respektive låga fuktighetsnivåer i utomhusluften.